Solnedgång
Ännu en bild från vår lägenhet där vi spenderar en hel del av vår tid numera. Mer intressant kommer en annan dag.

Här är min adress i Kina. För att skicka post till Kina är det säkrast att skriva med kinesiska tecken på kuvertet.

中国云南省昆明市
西坝路省委40号院4栋602室
曾小刚和玛丽亚
Peoples Republic of China

Här kommer en liten bild på huset vi bor i. Lägenheten är till höger på sjätte våningen (utan hiss, puh).

Nästa två bilder är från en utflykt till västra bergen precis utanför Kunming. Bilden på mig för att ni ska själva kunna bedöma om jag liknar en kines och bilden på Xiao Gang mest för att han är söt.

Ett steg till mot att bli kines på riktigt
Spolningen på vår ståtoa i lägenheten fungerar inte så bra. Vi brukar använda en spann för att ösa vatten istället men nyss sprack plasten och spannen började läcka. (De som varit i Kina vet ju att kvalitén på produkterna här inte är precis topp.) Hur som helst begav jag mig till en liten marknadsgata för att inhandla en ny dito. Hittade ett litet stånd som sålde plastspänner, plastblommor och små böcker som hjälper en att se in i framtiden. Jag stod just och vände och vred på på spannarna för att se vilken som möjligtvis skulle kunna hålla lite längre när det fram en kvinna och frågade mig hur mycket plastblommorna, som stod brevid, kostade. "Eh, jag jobbar inte här." svarade jag. Det gick någon minut så kom en annan kvinna fram och frågade om priset på någon vara i ståndet. "Jag jobbar inte här, fråga honom där!" svarade jag, förvånad eftersom det aldrig skulle förekomma att en västerlänning arbetade på en kinesisk gatumarknad.Förstår ni vad detta innebär? Kineser tar mig för att vara kines!
Kanske har det att göra med att jag kar färgat håret helt svart. Det var inte menat som ett försök att smälta in i samhället. Nu börjar jag ändå dundera på om jag inte ska skaffa ett par mörka solglasögon för att dölja mina blå ögon för att sedan kunna handla lika billigt som kineserna. Hehe.

Det var längesedan jag skrev nu. Kanske för att det inte hänt så mycket att skriva om. Varje dag är sig lik i princip. Klockan åtta varje dag börjar kinesiskan, vid lunch åker jag hem och äter risnudlar med Xiao Gang. Vi hittar sedan på något, t.ex. går och betalar någon räkning vilket inte är lika smidigt som i Sverige. Man måste nämligen ta sig till rätt kontor och betala cash. Varje kväll, även lördag och söndag spelar Xiao Gang på en bar som begåvats med namnet "Endless Love, Endless Nights". Då passar jag på att sätta jag mig ner med min läxa tills ögonen faller ihop och jag somnar.

Något som annars upptar en del av våra tankar är Xiao Gangs uppehållstillstånd i Sverige. Vår ansökan är inskickad. Nästa steg är att vi ska bli intervjuade för att styrka äktheten i vår relation. Problemet är att Svenska Ambassaden först sa att jag var tvuungen att resa tillbaka till Sverige och göra min intervju där, vilket hade varit ekonomiskt mycket problematiskt och dessutom gjort processen ungefär ett år längre än vad vi beräknat. Lyckligtvis verkar det lösa sig nu och jag får komma till Beijing i alla fall om jag kan bevisa att jag är bosatt i Kina. Förhoppningsvis blir det i slutet av maj dags för oss att åka på intervjun. Hoppas att detta kommer att göra det möjligt ör oss att resa till Sverige i augusti-september.

Saknar er alla!