slinka iväg

Vi hade föreläsning på morgonen fram till 12:00 och efter lunch hade vi en icke obligatorisk föreläsning med en rysk gästföreläsare. Från början skulle vi väl ha varit ungefär 80 i klassen men det var nog många som tyckte att de hade roligare och viktigare saker för sig än att gå på föreläsning om genus som dessutom skulle förmedlas med hjälp av tolk. Jag gick i alla fall plikttroget dit. (Jag går på ALLA föreläsningar eftersom jag är rädd att missa något viktigt.)

Där satt vi då tio studenter och lyssnade på en rysk kvinna som pratade om hur bedrövligt ojämnställt det var i Ryssland. Medelkvinnan tjänar bara hälften av vad medelmannen tjänar och kvinnor drabbas hårdast av arbetslöshet osv. Hon undrade hur det kom sig att vi var så få och ville väl ha någon slags dialog med oss. Undrade hur vi såg på genus i Sverige och på vår utbildning. Knappt någon hade något att säga.

Efter fyrtio minuter fick vi paus. De flesta försökte så obemärkt som möjligt att plocka ihop sina pinaler och slinka ut. När det var dags för del två av föreläsningen satt tre studenter kvar. Tror jag i alla fall. Då satt jag nämligen själv på spårvagnen hem och skämdes.